Får Nestle verkligen kalla sitt Kaffe Fair Trade när ett FairTrade föratag ska vara etiskt?

Är Nestle Fair Trade?

Glokal Media Hem Om Glokal Media Om Fair Trade Om det glokala Om hållbar utveckling Exempel på artiklar Kontakt Bilder Blogg Kooperativ i Costa Rica säljer hellre till turister Är Zoega/Nestlé välkomna eller inte i Fairtrade-rörelsen? Ett litet steg i rätt(vis) riktning? Är Zoega/Nestlé välkomna eller inte i Fairtrade-rörelsen? Sedan fem år har världens största livsmedelsföretag Nestlé genom sitt svenska företag Zoega blivit en aktör i Fairtrade-rörelsen. Zoega saluför kaffesorterna Hazienda och Estanzia med Fairtrades logo vilket gett upphov till en omfattande debatt i den internationella rörelsen för en rättvisare handel. Är det bra eller dåligt? Och är Nestlé att lita på? Zoega grundades av Carlos Zoega 1881. Företaget var länge ett välkänt familjeföretag i Helsingborg som med sitt mörkrostade kaffe har en stark ställning på den svenska kaffemarknaden särskilt i södra Sverige. Marknadsandelen är cirka 20 procent. En av ägarna, Rudolf Zoega skrev vid ett tillfälle: ”Om vi alla hjälps åt att försöka arbeta efter ett rent samvete, så tror jag att företaget går framåt”. Men kaffemarknaden präglas av stor ojämlikhet där det ofta är fattiga och små kaffeodlare som drar det kortaste strået. På den konventionella marknaden är småbönderna utlämnade till kraftiga svängningar i världsmarknadspriset och tvingas ofta sälja sin skörd till uppköpare som betalar dåligt. Ett litet antal stora multinationella företag dominerar handel och rostning och kan sätta reglerna för alla andra aktörer. Det beräknas att odlarna bara får omkring 6 procent av det slutliga försäljningspriset. 1986 övertog AB Findus, eller Nestlé Sverige AB som företaget heter idag aktiemajoriteten. ”Det som gjorde köpet möjligt var den kvalitetsfilosofi de båda företagen hade”, heter det på Zoegas hemsida. 2005 lanserades Zoegas Hazienda på den svenska marknaden som är licensierat med Fairtrades logo och sedan dess har också märket Estanzia tillkommit. Kaffet kommer från kooperativ av småbrukare i El Salvador och Etiopien och lever upp till FLO:s krav. ”Moderbolaget” Nestlé är världens största livsmedelsföretag med 275 000 anställda och 1,2 miljoner människor som är beroende av företaget för sin försörjning. Denna jätte har 8 500 varumärken i sitt sortiment. Nestlé lanserar på sin hemsida CSV, Create Shared Value som handlar om att man vill ”skapa värden som inte bara kommer företaget till del utan även den enskilde bonden, samhället, konsumenterna, leverantörerna och våra samarbetspartners.” Man är också noga med att ”företaget tar ett övergripande socialt ansvar för sina verksamheter inom alla områden, som är moraliskt försvarbart och inte utnyttjar eller är negativt för parterna som är berörda av dem.” Frågan är om Nestlé lever som man lär? Visar man upp ett ansikte mot konsumenterna i väst, men ett helt annat mot sina odlare och producenter i fattiga länder? Nestlé är en mycket kontroversiell jätte och ett av världens mest bojkottade företag. Bojkotten började i slutet av 1970-talet och handlade om att företaget marknadsförde bröstmjölksersättning i fattiga länder. Eftersom vattenkvalitén ofta är dålig i dessa länder ledde användningen till att spädbarn drabbades av diarréer och riskerade att dö av uttorkning. Diarrésjukdomar är orsaken till att 25 000 barn om dagen dör!. Denna bojkott lever fortfarande då den brittiska organisationen Baby Milk Action (http://www.babymilkaction.org/) lanserat veckan 25-31 oktober som en Nestlé-fri vecka. Anledningen är att företaget fortfarande lanserar sin bröstmjölksersättning med att den ”skyddar” spädbarnen och utgör en ny ”gyllene standard”. Mike Brady från Baby Milk Action säger så här: ”Nestlé är ett aggressivt företag inom alla områden där dom gör affärer. De lovar aktieägarna fem till sex procents avkastning varje år och väger vinster från att främja bröstmjölksersättningen – som strider mot koden – mot i vilken utsträckning den ger bränsle åt bojkotten, skadar företagets image och minskar försäljningen av andra produkter. Bojkotten har tvingat fram förändringar i Nestlés policies och uppträdande – till exempel har de tvingats lägga till varningstexter på etiketter på passande språk om vikten av amning – men det behövs mer påtryckningar. Den internationella Nestlé-fria veckan är en möjlighet att sprida budskapet. Vårt mål är att få Nestlé att ta bort sina påståenden om att deras mjölkersättning ’skyddar’ barnen, som underminerar budskapet att det är amning som skyddar.” På Internet drivs en annan kampanj med namnet Stoppa Nespressure som handlar om Nestlés uppträdande på andra områden. Här är några exempel från 2009: I Indonesien vägrar företaget att förhandla om nytt kollektivavtal och skapar istället en falsk fackförening. I Indien vägrar man förhandla om löner och förbjuder med hjälp av domstol arbetare att hålla möten. I Korea vägrar man diskutera en ev. försäljning av fabriken med facket. I Hong Kong utbröt en strejk efter protester mot 17 timmars arbetsdag och löneökningar på en procent på 12 år. I augusti i år presenterade Swedwatch en uppföljning av en tidigare rapport från 2005 om de största svenska kaffebolagen Kraft och Nestlé. (Etik för dyrt för svenska kaffebolag, Swedwatch rapport 35). Kraft äger det största svenska kaffeföretaget Gevalia. Den nya rapporten handlar om situationen för kaffeproducenterna i Brasilien och kritiken är omfattande för att inte mycket hänt sedan den tidigare rapporten: Kaffepriset till de många småodlarna är fortfarande alldeles för lågt. Spårbarheten saknas så att man inte kan ta reda på från vilka producenter det kaffe kommer som Nestlé och Kraft köper och man har inte gjort tillräckligt för att minska antalet mellanhänder. Företagens uppförandekoder anses vara otillräckliga eftersom de grundar sig på FN:s Global Compact som fått kritik för att vara alltför vaga och inte säga något om arbetstider, diskriminering och miljöaspekter. De förbättringar som faktiskt skett av arbetsmiljö och höjda minimilöner beror på skärpt statlig lagstiftning och förbättrad myndighetskontroll i Brasilien och inte på ett medvetet arbete från företagen. Swedwatch kritiserar att företagen fortfarande inte gör någon skillnad mellan sol- och skuggkaffe i sin upphandling. Solkaffe odlas i högintensiva monokulturer medan odling av skuggkaffe oftast sker ekologiskt tillsammans med andra träd som bär olika frukter och grödor som ger viktiga alternativa inkomstkällor. Swedwatch kräver att Nestlé och Kraft ökar sin andel certifierat kaffe. Hur stor andel av den totala produktionen som är certifierad vägrar Nestlé att uppge. Hur ska man då se på Nestlés deltagande som en aktör i Fairtrade-rörelsen? Så här förs resonemanget i boken Business Unusual (min översättning): ”Attityden från Fairtrade-rörelsen till konventionella företags inblandning är något ambivalent. Å ena sidan har stora rosterier och återförsäljare möjlighet att öka försäljningen av Fairtrade-kaffe avsevärt. Det leder till att småskaliga jordbrukare kan sälja mer av sin produktion med Fairtrades villkor. Å andra sidan tenderar stora företag att använda sitt deltagande i Fairtrade för PR-syften – medan man inte åtar sig att uppträda med ansvarsfulla affärsmetoder i sin övergripande verksamhet. Denna inkonsekvens utgör en stor utmaning för Fairtrade-rörelsen som ser som sin uppgift att förbättra levnads- och arbetsförhållandena för alla fattiga och marginaliserade producenter och att arbeta för en rättvisare världshandel.” En faktor av betydelse i sammanhanget är att FLO har valt att gå in i ISO 65-systemet. Det är en internationellt accepterad kvalitetsnorm för organisationer som arbetar med certifieringssystem. Den innebär bl.a. att man inför kvalitetsstyrning, att hela processen ska vara transparent, att alla beslut om certifiering ska ske oberoende av andra och att alla sökande ska behandlas lika. Syftet är att marknaden ska kunna lita på systemet. Just principen om likabehandling innebär att det inte är möjligt för FLO att särbehandla Nestlé eller något annat företag. Uppfyller det sökande företaget kriterierna så ska certifieringarna godkännas. Sammanfattningsvis står Fairtrade-rörelsen inför en enorm utmaning när det gäller stora transnationella företag. Det går att argumentera för att certifiera deras produkter som ett stöd för de krafter i företagen som arbetar för hållbar utveckling och ett socialt ansvarstagande. Avdelningar som ofta går en tuff match mot andra krafter som har hand om inköp och ekonomi och där man främst är intresserade av att pressa kostnader hos underleverantörer. Kravet från Swedwatch att Nestlé (och Kraft) ska öka sin andel certifierat kaffe är självklart lätt att stödja samtidigt som det är lätt att förstå att det kommer företagen att göra först om de tror sig tjäna på det. Alltså gäller det att mobilisera ett ökat konsumenttryck och en ökad efterfrågan från konsumenterna. Teoretiskt skulle man kunna tänka sig att FLO-Cert lämnar ISO 65 samtidigt som man förbinder sig att fortsätta tillämpa principerna med ett undantag – likabehandlingen med syfte att ställa särskilda krav på transnationella jättar. Risken med det är förstås att marknaden kan reagera negativt och avstå eller rent av dra tillbaka gjorda certifieringar. En annan väg skulle kunna vara att FLO-Cert stannar kvar i ISO 65, men att andra delar av Fairtrade-rörelsen, inklusive den del av FLO som utvecklar standarder, utvecklar sina egna uppförandekoder och utvecklingskriterier för stora marknadsaktörer som går längre än företagens egna och som t.ex. kräver att företagen ska respektera mänskliga rättigheter och ILO:s konventioner i all sin verksamhet t.ex. inom 10 års tid. På sikt skulle dessa krav också kunna inarbetas i FLO-Certs kriterier. Anders Hjorth Källor: www.zoega.se 2010-10-25 www.nestlé.com 2010-10-25, bl.a. Creating Shared Value, Report www.swedwatch.org 2010-10-25, Rapport 35, Etik för dyrt för svenska kaffebolag, augusti 2010 New Internationalist, October 2010, Ian Fitzpatrick, Nestléd in controversy, Business Unusual, Successes and Challenges of Fair Trade, Bryssel 2006 http://www.rattvishandel.net/fairtrade_forum/Posts.aspx?ThreadID=217&TopicID=13&SubTopicID=26 Glokal Media anders@glokalmedia.se 0722-221789